MATKOMPASSEN

VAL FÖR ETT HÅLLBART LÄN

Jordbruk & Odling

Betande djur och ett levande lantbruk bidrar till att skapa förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden.

Betande ko på en soldränkt äng

Ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Jordbruket utgör grunden för ett långsiktigt bevarande av odlingslandskapets natur och kulturvärden, men även för att förse oss med livsmedel. Utan ett aktivt brukande kommer det öppna landskapet att försvinna och därmed även möjligheten att bevara djur och växter som lever i odlingslandskapet. Betande djur och ett levande lantbruk bidrar till att skapa förutsättningar för att hålla landskapet öppet och den biologiska mångfalden.

Livsmedelsförsörjning

Livsmedelsförsörjning innebär att man har regelbunden tillgång till säker och näringsrik mat. Om vi vill stå bättre rustade i tider av kris så är det viktigt att vi i vår vanliga vardag efterfrågar mat som producerats i Sverige.  En ökad efterfrågan bidrar till att öka självförsörjningsgraden. Ditt val av mat är alltså viktigt.

Vi äter mer potatisar än vi producerar

I Sverige importerar vi hälften av den mat som vi konsumerar. Vår självförsörjningsgrad av livsmedel har drastiskt minskat sedan 1980 talet, från cirka 75 till 50 procent. I Västerbottens län produceras bara cirka 20 procent av den potatis som vi konsumerar i länet trots att vi har god tillgång till odlingsbar mark och gott om färskt vatten.

Även om vi skulle öka vår produktion är vi trots det beroende av att importera många insatsvaror såsom proteinfoder, handelsgödsel och diesel vilket gör att en inhemsk livsmedels-produktion kräver att vi inte är avskärmade från omvärlden.

Källa: Jordbruksverket

Närbild på nyskördade potatisar liggande på trätrall.
Skärm-avbild från filmen "Jordbruksmark" som visar hur lokalproducerad mat har minskat genom åren.
Spela videoklipp

Vår värdefulla jordbruksmark

FN:s livsmedels och jordbruksorganisation uppger att jordbruksproduktionen måste öka med 60 procent till år 2050 för att motsvara den kommande efterfrågan. När befolkningen ökar minskar även ytan för försörjning per person. I vissa delar av världen planteras träd på åkermark och andra delar byggs vägar, hus och industrier. Ett av många viktiga arbeten för att nå en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och Agenda 2030 är därför att värna jordbruksmarken.

Klicka på bilden för att se filmen.

Biologisk mångfald

Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur jorden har brukats av människan under flera tusen år. Det är viktigt att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Länsstyrelsen Västerbotten arbetar med att stärka den biologiska mångfalden och de kulturmiljöer som är kopplade till odlingslandskapet. Ett rikt odlingslandskap är ett av Sveriges 16 miljömål.

Skärm-avbild från filmen "Naturbetesmarker" där ett antal kor betar i ett grönt sommarlandskap.
Spela videoklipp
Västerbottens odlingslandskap
Livsmedel och energi
Den tydligaste ekosystemtjänsten från länets odlingslandskap är livsmedel för människor och foder till djur. Jordbrukets produkter kan också användas till bioenergi, som material att bygga med och till mycket annat. För leverans av livsmedel och energi krävs, förutom friska ekosystem, aktiva lantbrukare.
Foto: Annika Nordenström
Pollinering och naturliga fiender
Vilda bin och humlor har en nyckelroll de ger större, jämnare skördar med bättre kvalitet. En rik och omväxlande flora i åkerkanter, dikeskanter, bryn och på betesmarker är viktig för att pollinatörer ska få tillgång till pollen och nektar. I ett varierat odlingslandskap trivs också nyckelpigor, spindlar och jordlöpare som är naturliga fiender till skadedjur.
Bördig jordbruksmark
I jorden finns daggmaskar, mikroorganismer, svampar och andra nedbrytare som hjälper till att bygga upp markens bördighet. Klöver och andra kvävefixerande grödor gödslar jorden och bördiga jordar med hög mullhalt binder koldioxid från luften.
Livsmiljöer
Odlingslandskapet innehåller en mängd miljöer som bryn, diken, vägkanter, trädor där många arter trivs. Fjärilar och andra insekter, växter och fåglar lever i ett varierat odlingslandskap. Storspoven, Västerbottens landskapsdjur, är en fågel som hör hemma i det och för många människor ett viktigt vårtecken.
Vattenrening och vattenreglering
Gärdefjärden, ett exempel på en våtmark i odlingslandskapet som förser oss med viktiga ekosystemtjänster. När vatten rinner genom mark och växtlighet fångas skadliga ämnen upp och bryts ner. God markstruktur håller vatten längre och dämpar risken för översvämningar.
Flygfoto: Lars lindh
Genetiska resurser
I odlingslandskapet finns husdjur och grödor med egenskaper som anpassats för att klara den lokala miljön. Deras gener kan ha betydelse för att klara framtida livsmedelsförsörjning.
Rekreation och turism
För naturupplevelser och rekreation har odlingslandskapet en stor betydelse. Det skapar förutsättningar för turism och annat företagande på landsbygden.
Kulturarv
Lämningar och spår berättar om hur landskapet har brukats, och ger en koppling bakåt i tiden. Lador, rester av slåtterhässjor och av silängssystem är några av de spår som visar på tidigare generationer västerbottningars odlarmödor. Juobmovare slåtteräng.
foto: Patrik Blomberg
Föregående bild
Nästa bild

Ekosystemtjänster från Västerbottens odlingslandskap

Ekosystemtjänster är de tjänster och nyttor som naturens olika ekosystem och organismer ger oss människor. Det handlar om bevarande av den biologiska mångfalden där arter och en variation av naturmiljöer tillsammans kan utföra tjänster som att till exempel rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor.

Klicka på pilarna i bildspelet för att läsa mer.

Ett aktivt jordbruk är en förutsättning

Den svenska rödlistan ger en överblick över vilka arter som är hotade, nära hotade eller som försvunnit från landet. Vi vet idag att många rödlistade arter är beroende av ett omväxlande jordbrukslandskap, där åkrar, naturbeten och slåtterängar är viktiga inslag. I Västerbotten betyder det öppna landskapet, som jordbruket skapat, mycket för många arter. Artdatabanken bygger upp strukturer för övervakning, datainsamling och ger en analys av tillståndet för biologisk mångfald i Sverige.

Närbild på grönt salladsblad
Närbild på Gunsmarksärtor i en öppen hand

Gunsmarksärt

Västerbottens landskapsärta

Är ärtor framtidens hållbara mat? Vad bör jag tänka på om jag själv vill odla Gunsmarksärt? Och hur tillreds den på bästa sätt? Följ med landshövding Helene Hellmark Knutsson på skördefest av Gunsmarksärt – Västerbottens landskapsärta.